Jävla anamma!!

All ångest ledde mig till en gräns där jag kände att varför bara sitta och analyser,må dåligt och fundera på varför man ej går ner ngt,istället för att göra ngt åt saken. Nu eller aldrig!! Varför ej gära det bästa av situationen om man kan?? Min kompis pusha mig till att ta mej ut på morgon promenad och vi hade ett samtal igår där hon sa att ja skulle messa henne på morgonen och säga att jag var uppe och på väg ut hahahah!! Så när kl ringde halv 5 och jag låg och tveka fick ja ett mess från henne istället att ja skulle ta mej upp osv!! Det fungerade skit bra. Varför inte liksom? varför bara ligga och fundera om man ska göra det eller inte. Just do it!!! Blev en promenad på 45 min*flex* .
Nu har jag precis haft lunch och då gick jag till gymmet och rev av ett snabb pass!! Känns underbart!! (Finns ett gym i samma byggnad som jag jobbar i) Inga ursäkter mer hahah!!Blev bröst 4 set och 2 set armar!!:cool: Inga vikter och skryta om haaha,de vanliga typ,inga PB eller så,svårt räkna eller se på ett gym man knappt tränar på annars om de stämmer med det man brukar vara på viktmässigt osv med maskiner och dylikt!!